En av mina bästa egenskaper är en långt utvecklad asocial förmåga. Perioder av total isolering när jag plöjer samtliga säsonger av valfri amerikansk TV-serie på orimligt kort tid. När en sådan period inleds upphör allt annat liv att existera. Tredimensionella människor och allmän hygien har jag absolut ingen nytta av. Ibland måste jag eventuellt göra avbrott för att jobba, eller handla fler syltmunkar. Det är jobbigt. Ibland ter det sig extra allvarligt, som när det finns väldigt många säsonger, eller när serien i fråga visar sig vara värdelös och jag tvångstittar klart den ändå. Ni minns kanske tiden med Lost?
Mitt mest imponerande rekord är att se alla avsnitt av True Blood på tre dagar. Det är uppskattningsvis 32 timmars intensiv TV-tid, och den driftige räknar enkelt ut att det också är 10-11 timmar om dagen. Drygt en arbetsdag i vampyrblod alltså. Det var en besvärlig tid. En olycklig kväll var jag på middag med riktiga människor, när jag fick akuta abstinensryckningar. Ingenting kunde hindra en quick fix. Kan eventuellt ha misstagit servitris för Sookie. Uppfinningsrik i mitt missbruk kom jag därför snabbt på en ugnsrelaterad ursäkt, sprang hem och attackkollade ett avsnitt, och sprang sedan tillbaka till mitt sällskap. Jag vet, inte okej. I mitt försvar är jag kär i varulvsmannen Alcide.
Ett missbruk av den här kalibern bör man naturligtvis närma sig med stor försiktighet. Jag gjorde en gång misstaget att se hela Sagan om Ringen-trilogin på en och samma bakissöndag. Och alltså, när man har sett 9 timmar orcs är man inte längre vid optimal mental hälsa. Har även råkat påbörja ett Entouragemaraton mitt i en stekhet vecka i juli, och missat massor av brygghäng. OBS: missbruk tar inte hänsyn till sol.
Senast flåsade jag mig exalterat igenom hela Mad Men-produktionen, och befann mig sedan rätt länge i en otillfredställande dimma av vackra klänningar och bajsiga äktenskap.
Men nu var det någon månad sen jag gick all in, och jag längtar så efter ett nytt streaming-projekt. Har flera av de stora hästarna kvar (Sopranos, Dexter, Eastbound, OZ, The Wire, Deadwood, Californication, Modern Family). Men eftersom HBO har hotat med att släppa nya True Blood först i juni, och min vampyrabstinens är stor, funderar jag på att besattknarka Vampire Diaries så länge. Lite som ett Nicotinplåster. Sitter här och dreglar lite tveksamt på saken, eftersom jag verkligen inte har tid att låsa in mig de närmsta dagarna. Åh, besatthet. Som jag förgås.
Jag begår säkert ett generalfel genom att tipsa en beroende om var hon kan få en fix men, generalfel har aldrig hindrat mig förut. Av de serier du rapade upp som du fortfarande inte sett skulle jag sätta dom i prioriteringsordningen:
1) Californication – genomgående as-as-bra
2) Eastbound & Down – genomgående as-as-kul
3) Modern Family – Underbar första säsong, ok andra.
Damn you. Men asså jag tål inte den där Mulder…
Förresten tycker jag Buffy vore det mycket bättre serie att stilla din vampyrhunger med. Såattee!
Ooooh, men är inte den typ…….jättejättemånga säsonger? Kommer aldrig se dagsljus igen!
7, det är onekligen en bunt. Embrace the darkness. Hähä.
SJU!?! Oh lord…
Alltså… Vampire diaries är inte bra. Alls. Jag försökte också kolla på den när jag insåg att det skulle dröja aaaaalldeles för lång tid innan nya True Blood-avsnitt skulle finnas tillgängliga, men it doesn’t do the trick. Lite för barnvänlig helt enkelt.
Sen måste jag bara säga att igenkänningsfaktorn i det här inlägget är liiiite för hög. Minns dagarna då jag streck-kollade på typ tre säsonger av How I Met Your Mother och sedan citerade Barney så fort jag var ute bland folk… Inte helt ok.
Haha HIMYM har jag också plöjt, intressant det där med hur man tar efter språk…
Föck att VD inte höll måttet då, måste ändå testa…
Min sambo har tvångsmatat mig med The Pacific och Band of Brothers, vilka båda var väldigt bra (historikutbildning) och innehåller blod (mindre kul men bygger vidare på din törst för, ja, blod).
BLOOOOD!!!
Den italienska maffiaserien La Piovra, Bläckfisken, är förresten också ett grrrrymt tips! Många skivor, räcker länge! Lova att du ser den! Kommissarie Corrado Cattani som skriker ”Parla!” åt alla maffiosos… Ett tips bara.
Men åh, alla dessa val, all denna tidsbrist…
Tack! Det är skönt att veta att jag inte är ensam om detta beteende. Jag firade jul med alla säsonger av Mad Men. Tog lite pauser för att umgås med familjen, eftersom jul tydligen inte bara får handla om vackra klänningar och bajsiga äktenskap…
Dumma dumma regler om julmys!!
Oj, du är ju betydligt värre än vad jag är!
Dessutom har du The Wire kvar, det gör mig lite avundsjuk.
Jag är värre än de flesta. Lovar uppdatera om allt wire-skoj!
Har precis plöjt mig genom Heroes. Det är ju så bra att det är löjligt!
Heroes var det också ja..
spara the wire till sist. inget slår det nämligen. kan inte se teveserier längre. blir bara besviken. inget är som the wire.
Men HEJ FÖRVÄNTNINGAR!!!
Being human.. brittisk tv-serie om en vampyr, en varulv och en död tjej som försöker leva ett normalt liv i Bristol. Kan definitivt döva true blood-abstinensen!
*lägger till högt på listan*
Du måste se The Shield! Sju säsonger av glädje och ångest.
Och ja, den kommer upp i The Wire klass.
Skönt att höra att det finns andra som ”pundar” ner sig i serier.
Glädje OCH ångest!!! What’s not to love!
OH MY FUCKING GOTT! I LOVE THIS inlägg så mycket. Så underbart. Fattar precis grejen, även om det bara är True Blood som fått mig att gå tillräckligt bananas att sitta och sträckkolla, har ”missat” de andra. Men shit, det är en drog asså.
Blod, sex, våld, ge mig!
Våldsamt sex och vampyrdroger ftw!!!!
*Reser sig upp*
Hej jag heter Elias och har ofta perioder där sjuklig mängd tid spenderas på serietittande.
*kör*
Hej Elias!
*kör*
hej elias (och alla andra)
Karin, jag såg true blood på två dagar, dock helg, så jag var helt ledig i övrigt, men ändå, det är ganska sjukt! Har också sett ett antal andra serier som en besatt! Och för att ta upp VD, det är sant att det inte är lika bra (se sexigt) som True Blood, men det är som du säger som ett nikotinplåster, inte lika bra, men trubbar av abstinensbesvären!
Hamnade till slut i hundrade gången av satc ist.. när man ser saker för hundrade gången blir man inte lika besatt. *kompromiss*
Pingback: Fyra timmar kvar… |